casinokokemus<\/a> finns l\u00e4nkar till moderna sidor d\u00e4r man bland annat kan spela kort om man k\u00e4nner f\u00f6r det.<\/p>\n\n\n\nP\u00e5 1800 talet s\u00e5 kom \u00e4ven pusslet till Sverige ifr\u00e5n Kina tror man och denna underh\u00e5llningsform blev snabbt mycket popul\u00e4r. \u00c4ven patiens f\u00f6rekom att man roade sig med p\u00e5 denna tid. \u00c4ven spel med inslag av sp\u00e5domar och mystik var popul\u00e4ra. Spelboken \u201d\u00d6dets Bok\u201d var en bok d\u00e4r man spelade med t\u00e4rningar och fick fr\u00e5gor och svar om framtiden ifr\u00e5n boken trodde man.<\/p>\n\n\n\n
Det finns inte s\u00e5 v\u00e4ldigt mycket information om just spel som man roades sig med i Sverige p\u00e5 denna tid, men ett spel som n\u00e4mndes tidigare i texten var kortspelet Vira, som vi t\u00e4nkte g\u00e5 n\u00e4rmare in p\u00e5 h\u00e4r nedan.<\/p>\n\n\n\n
Kortspelet Vira<\/h4>\n\n\n\n
Vira \u00e4r nog inget de allra flesta svenskar idag k\u00e4nner igen, men p\u00e5 1700 och 1800 talet, \u00e4nda fram till mitten av 1900-talet s\u00e5 var detta kortspel v\u00e4ldigt popul\u00e4rt i Sverige. Men detta anrika och antika kortspel spelas fortfarande av en del s\u00e4llskap och klubbar i Sverige som f\u00f6rs\u00f6ker h\u00e5lla traditionen vid liv.<\/p>\n\n\n\n
Spelet \u00e4r en hops\u00e4ttning av de \u00e4ldre spelen Boston, ett whistkortspel d\u00f6pt efter den amerikanska staden, samt Lomber, ett klassiskt spel med anor ifr\u00e5n 1400 talets Spanien.<\/p>\n\n\n\n
Man tror enligt historierna att spelet Vira kom till vid ett s\u00e5 kallat ting p\u00e5 ett bruk i Roslagen. Bruket hette Vira och d\u00e4rf\u00f6r fick \u00e4ven kortspelet detta namn. Historikerna tror att arbetarna p\u00e5 bruket kom p\u00e5 detta spel i och med ett ruskigt sn\u00f6ov\u00e4der som gjorde att de var tvungna att isolera sig ett tag.<\/p>\n\n\n\n
En annan variant av spelet uppkomst \u00e4r att det kom med Vallonerna ifr\u00e5n s\u00f6dra Europa, varav f\u00f6rklaringen av spelets m\u00e5nga franska termer eller att tyska smeder tog med sig denna sedvana till Sverige. Vira var popul\u00e4rt \u00e4nda fram till mellankrigstiden d\u00e5 ist\u00e4llet bridge i olika varianter \u00f6kade i popularitet.<\/p>\n\n\n\n
Regler<\/h4>\n\n\n\n
Vira \u00e4r ett s\u00e5 kallas sticktagningsspel (en liknade variant av \u201dsista sticket\u201d som man spelar i bland annat vanlig poker) med budgivning. Man \u00e4r tre deltagare som \u00e4r med p\u00e5 varje giv. Man anv\u00e4nder sig av en vanlig kortlek men utan n\u00e5gra jokrar. Vira liknar bridge p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att det finns ett visst antal kontrakt eller spel.<\/p>\n\n\n\n
En av deltagarna \u00e4r alltid spelledare och lirar d\u00e5 ensam, mot det andra tv\u00e5 deltagarna. I Vira s\u00e5 \u00e4r kontrakten annorlunda och mer skiftande \u00e4n dem i Bridge. Man kan f\u00e5 s\u00e5 kallade trumfspel d\u00e4r spelledaren ska vinna ett visst antal stick eller s\u00e5 kallade mis\u00e4rspel d\u00e4r spelledaren ska ta noll stick ist\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n
Kontrakten avg\u00f6rs p\u00e5 s\u00e5 vis p\u00e5 liknade s\u00e4tt som i bland annat whist, att de avg\u00f6rs genom en sticktagning. Deltagarna ska om det \u00e4r m\u00f6jligt, f\u00f6lja f\u00e4rg, men f\u00e5r annars ta vilket kort som helst. N\u00e4r det \u00e4r \u00f6ver s\u00e5 r\u00e4knar man hur pass m\u00e5nga stick som spelledaren har lyckats vinna och om m\u00e5let f\u00f6r kontraktet d\u00e5 \u00e4r uppfyllt s\u00e5 har spelledaren \u201dg\u00e5tt hem\u201d och om han eller hon misslyckades s\u00e5 har denna \u201dg\u00e5tt bett\u201d. Om sticket missar med tv\u00e5 stick eller flera s\u00e5 har spelledaren g\u00e5tt \u201dkodilj\u201d ett ord man f\u00e5tt ifr\u00e5n spanskans \u201dcodille\u201d.<\/p>\n\n\n\n
Andra popul\u00e4ra kortspel p\u00e5 1800-talet<\/h4>\n\n\n\nLomber<\/h4>\n\n\n\n
Lomber eller L\u2019hombre var ett v\u00e4ldigt popul\u00e4rt kortspel i Sverige p\u00e5 1700 och 1800 talet. Namnet L\u2019hombre \u00e4r franskt men ursprunget \u00e4r spanskt, ordet Hombre som betyder \u201dman\u201d eller \u201dm\u00e4nniska\u201d.<\/p>\n\n\n\n
Lomber spelas med en kortlek best\u00e5ende utav 40 kort men utan \u00e5ttor, nior eller tior. Hur rangen mellan korten fungerar \u00e4r t\u00e4mligen komplicerande. Hj\u00e4rter och ruter \u00e4r till exempel omv\u00e4nt v\u00e4rderade ifr\u00e5n hur det fungerar i andra klassiska spel. Varje deltagare f\u00e5r nio kort i hand p\u00e5 given. Resten av korten bildar en s\u00e5 kallas talong. Sen s\u00e5 g\u00e5r resten av spelet ut p\u00e5 att man genom budgivning f\u00f6rs\u00f6ker bli spelledare. Spelledaren ska f\u00f6rs\u00f6ka spela hem sitt bud och hans motspelare ska f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rhindra detta.<\/p>\n\n\n\n
Boston<\/h4>\n\n\n\n
Boston \u00e4r ett spel som m\u00e5nga \u00e4n idag spelar. Boston \u00e4r ett s\u00e5 kallat whistkortspel f\u00f6r fyra deltagare. Men till skillnad ifr\u00e5n traditionell Whist s\u00e5 bildar inte deltagarna lag utan man spelar var och en f\u00f6r sig. En spelf\u00f6rare utses som ska f\u00f6rs\u00f6ka att genom budgivning vinna sitt bud. F\u00f6r det andra s\u00e5 g\u00e4ller det att f\u00f6rhindra detta.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
N\u00e4r man f\u00f6rest\u00e4ller sig Sverige p\u00e5 1800 talet s\u00e5 kanske man fr\u00e4mst t\u00e4nker p\u00e5 h\u00e4ndelser s\u00e5 som utvandringen av n\u00e4rmare en miljon svenskar till den nya v\u00e4rlden. Det stora finska kriget d\u00e4r Sverige f\u00f6rlorade hela Finland till Ryssland, bildandet av unionen mellan Sverige och Norge eller de stora jordbruksreformerna som genomf\u00f6rdes p\u00e5 1800 talet i […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.klingsbergsforlag.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/747"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.klingsbergsforlag.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.klingsbergsforlag.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.klingsbergsforlag.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.klingsbergsforlag.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=747"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.klingsbergsforlag.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/747\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":749,"href":"https:\/\/www.klingsbergsforlag.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/747\/revisions\/749"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.klingsbergsforlag.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=747"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.klingsbergsforlag.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=747"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.klingsbergsforlag.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=747"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}